Semlor

Semlor

Semla, hetvägg, fastlagsbulle eller fettisdagsbulle
Kärt barn har många namn

Semlan har en gammal tradition i Sverige. Namnet semla kommer från latinets simila som betyder vetemjöl. Ordet eller liknande ord användes i alla antikens riken som synonym för bröd gjort på finaste vete. Forskare menar även att ordet semla kommer från det latinska ordet semi vilket betyder halv och det gamla ordet semlja vilket betyder klot. Ordet semla skulle då alltså betyda halvt klot av finaste vete.

Bulle med historia

Från början var semlan som vilket annat bröd som helst, dvs okryddat, förutom att den var gjord på det finaste vetemjölet. Men under 1500-talet så började man gröpa ut bullen och blanda innanmätet med grädde och smör som man sedan la tillbaka i bullen. Genom Hansan fick vi exotiska kryddor, som vi använde till högtiderna bara, för det var ju dyrt. Den fina vetebullen smaksattes med kardemumma, men kummin eller pomerans kunde också finnas. Under 1700-talet blandade man även ner mandel, idéer från det franska hovet. Att ha lock och mandelmassa började användas i mitten av 1800-talet. Då åts den med varm mjölk. Att ha vispad grädde mellan bulle och lock kom först på 1930-talet.

I Stockholm har semlan funnits sedan 1679, 200 år innan vetebröd blev vanligt i svenska hem. På Tösse har man kunnat köpa semlor sedan starten 1920.

När äter man semlor?
Från början åts semlor endast på fettisdagen, det vill säga festdagen före fastan. Fortfarande är det den stora semledagen men nu finns semlor från jul till påsk. Svenskarna äter runt 40 miljoner semlor under perioden. Den 12 februari 1771, just på fettisdagen, dog den svenske kungen Adolf Fredrik, far till kung Gustav III, efter att ha ätit en stor måltid som slutade med hetvägg. Han drack tydligen champagnevin till enligt samtida källor.

Premiären hos oss på Tösse är alltid den 2:a januari och sedan har vi semlor under hela fastlagsperioden fram till påsken.





Karlavägen 77, info@tosse.se, 08 662 24 30